Så här fungerar vårt ”Språkspår”

En skola som använder tecken i alla klasser och för alla elever. Det låter som ett omfattande projekt, hur har ni lyckats?

Faktaruta:

Vad är språkspåret?

En verksamhet i samverkan mellan förskola och skola med fokus på kommunikation och språkutveckling som sträcker sig från starten i förskolan och hela vägen genom skolan.

Målen för verksamheten bygger på att:

Eleven utvecklar sitt språk och sin kommunikation
Eleven vågar använda sitt språk
De elever som behöver tecken eller annat alternativ till det talade språket för att kommunicera, kan använda sig av det
Eleven upplever i den dagliga verksam–heten att det är tillåtet att vara olika
Eleven ser fördelar med att samspela med andra
Eleven uttrycker sina egna känslor och behov
Eleven deltar aktivt vid konfliktslösningar
Eleven tar hjälp av vuxen vid behov
Eleven vågar prova nya saker

Utvecklingen av projektet har initierats av personal och ledning inom vårt rektorsområde, men förutsättningen för att lyckas har varit att upplägget har utretts och sanktionerats av Barn- och Ungdomsförvaltningen. Direktiven för projektet har kommit uppifrån, från förvaltningschefen till skolområdeschefen och sedan vidare till oss i förskolans och skolans ledning. Det är viktigt med en långsiktig syn på arbetet med Språkspåret. Det tar tid att bygga upp kompetensen och det är viktigt med kontinuitet och trygghet för eleverna. Rent ekonomiskt innebär det att vi har fått extra medel för ansvarspedagogerna som finns i varje årskurs. Varje ansvarspedagog har 3-4 elever, så det är ju billigare för förvaltningen än om varje elev skulle ha en egen assistent ute på olika skolor.

Barnen som kom från Gullvivans förskoleavdelning var trygga och vana vid en god kommunikativ miljö. Barnen var inte ensamma om att ha svårigheter där, de hade varandra, men de hade också språkliga förebilder i barnen utan svårigheter. Vi applicerar samma syn på arbetet med barnen i vår skolverksamhet. Den absolut viktigaste ingrediensen i Språkspåret är att vi arbetar med total delaktighet. All personal deltar i den utveckling och de anpassningar som görs. Och alla måste kunna teckna – inte bara enstaka pedagoger.

Vilka förändringar har ni gjort i organisationen?

Vi förändrade klassuppdelningen så att alla i samma årskurs tillhör samma klass. Klassföreståndarna arbetar i nära samarbete med varandra och stort utrymme skapas för att varje elev ska kunna arbeta utifrån sina specifika behov. Pedagogerna lägger stort fokus på att strukturera upp skolarbetet och göra det mer tydligt för eleverna. Struktur är fullständigt nödvändigt för vissa elever och till nytta och glädje för alla. Till varje storklass hör också en ansvarspedagog som arbetar särskilt med de elever som har språkstörning.

Vi har dessutom en logoped som arbetar i skolan, som går in i klassrummen för att kunna knyta an till de skolämnen och teman barnen har. Logopeden jobbar sedan enskilt med eleverna med en tydlig anknytning till det vanliga skolarbetet. Logopeden har också det övergripande ansvaret för att tillgodose de hjälpmedel som olika elever kan tänkas behöva. Till exempel talande tangentbord och olika dataprogram för bild- och teckenstöd.

Vad tycker personalen?

De är mycket positiva. Lärarna är oerhört engagerade och bidrar till utvecklingen av vårt språkspår. Främst på grund av de resultat som de ser i sina olika klasser.

Hur har föräldrarna reagerat?

Vi berättar naturligtvis om Språkspåret och vår satsning på tecken för alla som ska börja här i skolan och gensvaret från föräldrar visar att de tycker att det ger mervärde. De är glada för att deras barn får möjlighet att lära sig teckna.

Hur höjer ni er kompetens?

All personal på skolan går teckenkurs en gång i veckan på arbetstid. Inledningsvis tog vi även hjälp från Specialpedagogiska skolmyndigheten för att lära oss mer om språkstörning och vad det innebär. Nu har vi regelbundet kontakt med Specialpedagogiska skolmyndighetens representant i Halmstad för att få hjälp och stöd. Vi utbyter också erfarenheter med en skola i Skåne som jobbar på ett liknande sätt.

Hur ser fortsättningen ut för eleverna som går språkspåret här på skolan?

Vi planerar just nu för eleverna som ska upp i fyran nästa år. Lärarna börjar snart lära sig tecken och vi ser över om det är något som behöver justeras i pedagogiken nu när eleverna blir äldre. Kanske behöver de ytterligare material eller stöd för sin studieteknik?

Nästa år är det dags att inleda samtal med vår mottagande högstadieskola om fortsättningen för eleverna när det blir dags att gå vidare till sjuan. De är väldigt nyfikna på vad vi gör här och det känns bra. Det är viktigt att de är förberedda och skaffar sig kompetens i god tid innan övergången.

Ruta:

Vad är en ansvarspedagog?

Ansvarspedagogen tar det övergripande ansvaret för elever med språkstörning, vilket innebär att ha kontakt med föräldrarna, planera för anpassningar av läromedel och att arbeta förberedande inför temaarbeten. Arbetet med eleverna med språkstörning börjar redan året innan de kommer till förskoleklassen. Ansvarspedagogen besöker då barnens förskolegrupper. Ansvarspedagogen har också teckenkurs med alla eleverna i klassen en gång i veckan.

Klassföreståndaren och ansvarspedagogen samarbetar för att skapa en bättre struktur och för att kunna anpassa undervisningen så att den passar alla elever. Det är dock klassföreståndaren som har det pedagogiska ansvaret för alla barnen i klassen, även eleverna med språkstörning.

Bildtext: Anette Nyd Lind, teckenansvarig pedagog på Gullvivans förskoleavdelning och Nyhemsskolan. Dick Hero och Lena Ahl, rektorer på Nyhemsskolan.