På vår skola använder vi tecken i undervisningen för alla barn

När tecken introducerades för några år sedan på Nyhemsskolan i Halmstad var det för elever som behövde extra stöd av tecken för sin kommunikation och inlärning. Snabbt såg lärarna hur tecknen hjälpte alla barn i läsinlärningen och idag tecknar alla lärare och elever.

Hur använder ni tecken i skolarbetet?

Vi försöker att teckna så mycket som möjligt hela tiden. I morgonsamlingen, i lekar och i spel. Vi sjunger sånger med tecken. Och för eleverna – inte minst för dem som har språkstörning – är det ju naturligtvis viktigt med tecken när vi arbetar.

Morgonsamlingen leds av barnen själva och de tecknar i alla moment. Barnen ges mycket tid och plats för att själva berätta om vad de har gjort, visa någon favorit­sak eller kanske läsa någonting som de tycker om högt för hela klassen. Här är också tecknen med hela tiden som en självklarhet.

Katarina, som är ansvarspedagog, har teckenkurs med barnen en gång i veckan. Då leker vi lekar, bildar meningar, spelar kort och har teckenteater. På skol­avslut­ningen i ettan hade klassen en tecken­teaterföreställning. De var otroligt duktiga att lära sig alla repliker och tecken. Det var mycket uppskattat. Och nu innan höstlovet i tvåan hade de överraskat oss med att sätta ihop egna teaterpjäser med tecken som de spelade upp sista dagen innan lovet. De hade repeterat och gjort rekvisita helt själva utan att vi hade en aning om det.

Hur lär ni er tecken?

Innan vi började jobba med Språkspåret kunde ingen av oss pedagoger teckna. Men vi fick gå teckenkurs redan året innan eleverna med språkstörning skulle börja här. Vi och all personal i årskurs 0-3 här på skolan går på teckenkurs en gång i veckan. Och så avsätter vi tid för att tillverka de material och hjälpmedel vi behöver i klas­serna. Gensvaret från barnen gör det lätt att lära och att vara engagerad. Snart börjar även lärarna i årskurs 4-5 att lära sig tecken, eftersom de första eleverna med språkstörning börjar i fyran nästa år.

Ni började med tecken på grund av att ni har elever som behöver tecken, men vad har det för effekt för de övriga barnen?

Vi har ju haft flera ettor sedan vi började som lärare och vi har aldrig sett någon klass avancera så snabbt som den här. Och då menar vi läsinlärningen för ALLA barn i klassen! Tidigare har vi arbetat så att barnen har lyssnat på bokstävernas ljud och skrivit dem, men nu – i den här klassen – har vi också ”tagit” i dem genom att använda tecken för de olika bokstäverna. Samtidigt som vi har sagt ”a” har vi också tecknat bokstaven med handen. Då får barnen in bokstäverna via ett sinne till och det har stärkt barnen i inlärningen. Tecken är ett fantastiskt stöd när barnen börjar sätta ihop bokstäverna och ljuda ihop dem till ord. I den här klassen är det många som kommit igång med att skriva sagor och de älskar att läsa på ett sätt som vi inte upplevt tidigare. I varje klass finns det också barn som har lite svårare att lära sig och som inte riktigt har en språklig medvetenhet – de har också fördel av vårt sätt att jobba med tecken. Det blir tydligare för dem helt enkelt.

Vi har också många barn med annat modersmål än svenska och de gynnas av att vi tecknar och därmed pratar långsammare.

Tecknar barnen med varandra?

Kanske inte så mycket rent tecknande, men barnen är väldigt bra på att förstå varandra. Om det är någon som pratar otydligt, så är barnen många gånger ännu bättre än vi på att förstå. Det märks att de är vana att kommunicera och att lyssna på varandra. Om ett barn inte förstår vad en klasskompis vill säga så hör man ofta ”teckna, visa mig vad du menar”. Alla barnen blir sedda och förstådda.

Bakgrund

I Halmstad finns förskoleavdelningen Gullvivan, som sedan många år arbetar med barngrupper där en del av barnen har olika språkstörningar. Önskemål fanns att skapa en bra fortsättning för barnen också i skolan. Man såg tydligt fördelarna för eleverna med språksvårigheter att fortsätta tillsammans med sina gamla kamrater och få fortsatt stöd för inlärningen i form av anpassade läromedel, bild- och teckenstöd. Barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad kom med ett direktiv till skolområdeschefen om att skapa ett samarbete mellan avdelningen Gullvivan och en närliggande skola. Valet föll på Nyhemsskolan och arbetet med ”Språkspåret” inleddes. Nu är det fyra år sedan projektet startade och i varje års­kurs 0-3 finns det i genomsnitt fyra barn med olika språkstörningar.

Bildtext: Marie Håkansson är klassföreståndare och Katarina Malmberg ansvarspedagog i klass 2 på Nyhemsskolan i Halmstad. Tillsammans berättar de om sitt arbete med tecken i klassen.

Läs mer om Nyhemsskolans ”Språkspår” i nästa uppslag.