Forskning och fakta fortsättning

Många av de studier som har gjorts är genomförda på barn med Downs syndrom. Anledingen är att man har försökt samla en relativt homogen grupp. Resultaten går att applicera på de flesta grupper av personer med försenad tal- och språkutveckling.

”Det finns många skäl att framhålla betydelsen av en tecknande miljö för barnets skull. Barnet får tillgång till kommunikation på sina egna villkor. Möjligheten till delaktighet i gemenskapen ökar. Status för barnet och hans/hennes kommunikationssätt ökar.

Det finns också skäl att framhålla betydelsen av en tecknande miljö för personalens skull. Genom att hela personalen delar villkor och ansvar och gemensamt försöker skapa en tecknande miljö blir också stödet för den enskilde bättre. Det är lättare att begära mer utbildning, det är lättare att se barnet som en tillgång och uppgiften som en utmaning om flera är delaktiga.”

”En viktig och första både kommunikativ och tecknande miljö ska finnas i hemmet. För familjen är det viktigt att alla runt barnet får kunskap om barnets kommunikationssvårigheter och kunskap om vilka metoder som är lämpliga. Likaså bör alla få utbildning i TAKK, inte bara de närmaste i familjen utan även andra.”

”En förutsättning för att ett barn ska lära sig ett nytt språk är att det befinner sig i en miljö där kommunikation stöds och uppmuntras. Det aktuella språket måste användas av många personer i alla situationer. Parallellt med att barnet lär sig språk lär det sig regler för samspel och för samtal.Kommunikation och kommunikativa förmågor utvecklas i samspel och samtal.”

Boel Heister Trygg, Logoped SÖK, Södra regionens kommunikationscentrum

”Vi människor är sociala djur och vår drivkraft att kommunicera är oerhörd. När en människa får ett ”verktyg”, något som underlättar för en att kommunicera, kommer hon att lättare ta till sig de andra verktyg hon behöver för att göra sig förstådd. Det är kommunikationen som vi människor behöver, det är den som är målet. Språket är bara ett medel. Att kommunikationen fungerar är alltså viktigare än på vilket språk det sker. Allt som gynnar kommunikationen gynnar också språkutvecklingen.”

Gunilla Ladberg, beteendevetare, fil.dr i pedagogik

David R. Beukelman och Pat Mirenda har sammanställt omfattande information om AKK (Alternativ och Kompletterande Kommunikation) och har därmed skrivit mycket om Tecken som AKK. De skriver: Tecken är användbara för en stor variation av människor som har språkstörning. De hänvisar till Lloyd & Karlan (1984) och räknar upp sex goda skäl för tecken tillsammans med tal:

  • Det ger långsammare och tydligare tal
  • Det är fysiskt lättare att teckna än att tala
  • Det ökar koncentrationen vid inlärning
  • Det ställer mindre krav på hörselminnet och slutledningsförmågan
  • Det är oftast lättare att minnas det man ser (tecken) i jämförelse med det man hör (tal)
  • Tecknen är ofta mer lika begreppen de beskriver än vad talet är

David R. Beukelman, Ph.D., University of Nebraska, Lincoln, USA & Pat Mirenda, Ph.D., University of British Colombia, Vancouver, Kanada ”Augmentative & Alternative Communication, Supporting Children and Adults with Complex Communication Needs” (third edition, 2007)

Wiebke Beckmann (föredrag på Internationella AKK-konferensen i Düsseldorf 2006) om en studie genomförd  på elever 6-9 år med autism. Man hade iakttagit att talat språk inte fångade barnens uppmärksamhet på ett sådant sätt som motiverade dem till att tala, även om barnen inte hade några problem med sin hörsel. Syftet med studien var att undersöka om byte av språk – från hörande (tal)  till visuellt (tecken) – skulle påverka barnen i kommunikation och samspel.

Resultatet av studien visade att lärarnas användning av tecken förändrade kom­munikationen i klassrummet. Både barn och vuxna blev bättre på att uppmärksamma varandra vid kommunikation. Skolmiljön blev lugnare. Barnen som inte talade innan kunde nu lättare interagera med lärare och övriga barn. Samspelet förbättrades.

Wiebke Beckmann beskrev att använd­ningen av tecken tydligt ändrar barnens upp­fattningsförmåga. Tecken stärker upp­­­märksamheten hos barnen och deras möjligheter att förstå ökar. Samspelet har möjlighet att öka i samband med bättre förståelse. Tecknens tydligt visuella gester motiverar också barnen till imitation.

Wiebke Beckmann, Universitetet i Hamburg, Tyskland

 

OM TECKEN FÖR INLÄRNING AV SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

”På förskolans avdelning har personalen sett en förändring i barngruppen efter att de började med TAKK. De upplever att barnen tar till sig nya ord fortare, får en större förståelse och ett större ordförråd och de tycker att barnen pratar tidigare. De tycker att de barn med svenska som andraspråk har lärt sig svenska på ett enklare sätt. Av svaren kan vi också konstatera att vissa av pedagogerna i skolan har upplevt att det finns en skillnad mellan barnen från avdelningen jämfört med barnen från andra avdelningar i rektorsområdet. De tycker att barnen är duktiga på att uttrycka sig språkligt och att de är utåtriktade och verbala. Någon har också uppmärksammat att barnen är lugnare och att de är vana vid att sitta ner och lyssna.”

”På förskolan har de märkt att barnen lär sig kommunicera tidigare och att de har lärt sig svenska snabbare sen de började använda TAKK. En av anledningarna till detta är att barnen får en bild eller symbol i och med att de gör tecknet. Detta gör det mer konkret. Bruner menar, enligt Imsen (2000), att det konkreta och det visuella minnet har en viktig betydelse i inlärningsprocessen. Barnet behöver bilder för att skapa egna inre föreställningar, vilka barnet inte kan få endast genom talat språk.”

Slutsats: ”Vi har kommit fram till att TAKK absolut kan vara ett stöd för andraspråksinlärningen både i förskola och skola. När man skall lära sig ett nytt språk kan tecknet vara ett steg på vägen. Precis som barnet som börjar krypa innan det går så har barnet tecknet till hjälp innan det har tillgång till ordet på det nya språket.”

Johansson, Cecilia. & Reftel, Katarina. (2005). Utdrag ur examensarbete 10 p. TAKK som ett stöd för andraspråksinlärning i förskola och skola. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola

 

”På sina håll förespråkas att man på vissa förskolor med fördel skulle kunna använda tecken till alla barn i gruppen. Många barn i svenska förskolor har ett annat språk som modersmål. Tecken används som en brygga mellan modersmålet och svenskan.”

Boel Heister Trygg, Logoped SÖK, Södra regionens kommunikationscentrum