Vikten av ett språk

Iréne Johansson om vikten av ett språk och delaktighet

Varför är det så viktigt att utveckla sitt språk?

Du måste ha ett språk för att kunna ha ett inre liv i dina tankar, lösa problem, minnas och fantisera. Utan språk så är du fånge här och nu. Med språket så frigörs du både från tiden och från rummet. Om du ska utvecklas i ditt inre så måste du kunna komma i kontakt med din yttervärld, och för att göra det behöver du ett redskap – ditt språk. Om du har perceptionsstörningar då har du svårt att göra dig delaktig i det där ute och om du har språkstörningar så har du svårt att låta andra ta del av din inre värld.

Vilken skillnad gör tecken för mig och barnet som behöver dem?

Oavsett om barnet har små eller stora svårigheter i sin språkutveckling har det med största sannolikhet nytta av tecken. Tecken är ett verktyg i arbetet med att bygga barnets språk. Barnet får ett redskap och en möjlighet att kommunicera med sin omgivning. Och för barnets omgivning finns en mycket viktig aspekt att känna till: Vill du vara en viktig person i barnets liv, då kan du inte förvänta dig att barnet ska gå dig till mötes, eller gå hela vägen, utan du måste gå halva vägen själv. Du måste förstå att barnet är kompetent och gör sina val. Om du inte aktivt tar steget in i barnets tecknande kommer du att bli utestängd, du kommer att bli mindre viktig. Vill du det?

Så vad behöver det tecknande barnets omgivning göra?

Alla vi i omgivningen måste skapa goda förutsättningar för barnet att skaffa sig erfarenheter. Allt handlar om erfarenheter, det är ett utbyte hela tiden och ju fler kontaktytor ett barn har desto större blir erfarenhetsmattan. Som människa behöver man kunna spegla sig och barnet provar sig själv mot olika människor och läser av reaktionen. Om barnet hela tiden får spegla sig i människor som ser frågande ut, som inte förstår, då blir det en kall spegel, det blir en inte inkännande spegel. För dig som vill bli en levande spegel räcker det alltså inte att gå tio timmars teckenkurs. Det ska löpa på hela tiden och du måste använda tecknen.

Och hur ska jag lära mig det? Och framförallt, hur ska jag bli bekväm med att teckna?

Ett tips för att lära sig använda tecken är att teckna mycket. Hitta miljöer där du får teckna, och släpp prestigen! Det behöver inte vara rätt, du pratar ju fel ibland också, eller hur? Teckna hämningslöst och hitta olika sammanhang där du får teckna mycket. Jag tror på att kasta sig in i samtal, i situationer där man måste använda tecken. Tänk på att det alltid är du som ska ligga steget före barnet. Det är av dig barnet lär och det som du inte kan får barnet alltså inte lära sig.

Bildtext: Iréne Johansson, professor i specialpedagogik och fonetik, arbetar bland annat med frågor som rör alla individers rätt till ett språk.

————

Alla barn behöver tillgång till språk för att kunna utveckla sitt tänkande.

Utdrag ur boken ”Barn med flera språk – Tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola, skola och samhälle” av Gunilla Ladberg, Liber Förlag

Turtagning

En avgörande förmåga i all kommunikation är det som språkvetarna kallar turtagning: att kunna växla mellan att uttrycka sig och att lyssna. Numera vet man att spädbarn tidigt, kanske från allra första början har en förmåga till detta. Det är vanligt att spädbarn tar initiativ till kommunikation. När man studerar hur de gör kan man se att de gör en rörelse eller ett ljud som drar till sig uppmärksamheten, sedan gör en paus och lämnar utrymme för den andre att svara, samtidigt som de ser intensivt på den andre.

Språket växer ur behovet att berätta

Alla vi människor har behov av att uttrycka oss till andra. Vi vill visa vad vi känner, berätta om vad vi har varit med om och dela våra upplevelser med andra. Vi ser det redan på mycket små barn. Barnen vill berätta om vad de har varit med om eller vad de har klarat av, vad de har blivit rädda för eller glada över. När någon förstår vad de vill säga och svarar stärks barnets tilltro till kommunikationens möjligheter. Svaret måste inte vara i ord. Vi har hela repertoaren av kanaler att använda oss av när vi ska visa intresse, bekräfta och ge ett gensvar till barnet.

Att ge upp

Det händer också att barn ger upp och slutar försöka bli förstådda. De drar sig undan för sig själva eller undviker lekar eller aktiviteter där man behöver prata. Detta är kanske det allra farligaste. Alla barn behöver få uppleva att det går att kommunicera. Det är på det sättet ett barn får tillit till språket. Barn som har slutat försöka bli förstådda kan vistas i en grupp länge utan att lära sig nämnvärt av språket. Det räcker inte att ha språket i rummet, man måste in i en kommunikation.

Att höra till

Behovet att höra till, att vara som andra, att inte utmärka sig negativt utan smälta in i en grupp eller ett sammanhang, är en mycket stark kraft i all kommunikation. För att förstå hur vi ska stimulera ett barns språk kan vi behöva ställa några viktiga frågor:

Vad är det som barnet vill, behöver, längtar efter att tala om?
Vem är det som barnet vill, behöver, längtar efter att tala med?
Vem vill barnet likna?
Vem beundrar barnet?
Vilka vill barnet höra ihop med?

I svaren på dessa frågor finner vi motorn till barnets språkliga utveckling.

Språk och tänkande

Språket är inte bara ett kommunikationsmedel utan också ett verktyg för tanken. Vi använder språk när vi tänker, lär oss något nytt, drar slutsatser och försöker förstå hur saker och ting hänger ihop. Språk hjälper oss att känna igen sådant som vi ser, att kategorisera det och att komma ihåg det efteråt. Du lägger märke till mer och minns bättre när du har ord för det du ser.

När vi tänker och försöker lösa problem använder vi språk, liksom när vi planerar vad vi ska göra och drar slutsatser av det vi har gjort.

Bildtext: Gunilla Ladberg fil.dr. i pedagogik, arbetar bland annat med språkinlärning och flerspråkighet hos barn och vuxna.