Forskning och fakta fortsättning

Lång erfarenhet visar att tecken fungerar för många barn som behöver extra hjälp i sin språkutveckling. Det kan exempelvis vara barn med Downs syndrom, autism eller CP. Det kan också vara barn som av olika skäl är sena i sin talutveckling. Nya rön har också visat att barn med normal språkutveckling gynnas av tecken såväl språkligt som intellektuellt om tecken används i tidiga åldrar.

F. Miller (Miller et al 1991) har med sina studier visat att personer som tecknar kan fler talade ord jämfört med barnen i studierna som inte använder tecken. Miller styrker också att det är lättare att uppfatta visuell information och att tecken gynnar förståeligheten.

 Jon F. Miller, Ph.D. professor, Department of Communicative Disorders, University of Wisconsin, USA

De främsta fördelarna med tecken är:

  • Tecken kräver mindre finmotorik än tal.
  • Tecken använder andra sinnen.
  • Tecken ökar koncentrationen.
  • Tecken kan vara mer konkreta.
  • Tecken tydliggör det talade språket.
  • Tecken har man alltid med sig.
  • Tecken dämpar den vuxnes talflöde.
  • Tecken fungerar som en brygga mellan talet som finns i omgivningen och det egna medfödda uttryckssättet, kroppsspråket.

Hämtat ur boken ”TAKK – Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation” av Boel Heister Trygg (2004)

Kommunikation är ett män­skligt grundbehov och avgörande för livskvaliteten. Att kunna kommunicera är ett måste för att kunna delta och agera i sociala sammanhang och extremt viktigt för en persons självbestämmande och utveckling. Därför måste vi se till att barn, ungdomar och vuxna med särskilda behov har bra hjälpmedel till sitt förfogande. För personer som har svårt med sitt tal är tecken ett sådant hjälpmedel och det har också en mycket positiv inverkan på språkinlärningen.

Tecken är bra för barn med kognitiva svårigheter som inte har större motoriska problem samt små barn som förstår mer än vad de kan säga (minskning av frustration). För flerspråkiga barn kan tecken fungera som en bro mellan språken.”

Etta Wilkens, professor i specialpedagogik  Hannover Universitet, Tyskland ”Unterstützte Kommunikation, Rine Einführung in Theorie und Praxis” (2. Auflage 2006)

”Ett barn drar fördel av att lära sig ett språk redan från späd ålder. Föräldrarna bör bli uppmuntrade att teckna och bör ges information om olika aspekter av språklig utveckling så att de kan hjälpa sitt barn. Föräldrarna är troligen barnets absolut bästa lärare och bör uppmuntras att konstant utöka barnets ordförråd för att sedan gå vidare till språkets uppbyggnad. Språkträning bör, om det är nödvändigt, fortsätta upp i tonåren. Vår erfarenhet visar dock att barn som tagit del av tidig träning, där tecken och läsning varit en del, kanske inte behöver träning ända upp i tonåren.”

Sue Buckley, Emeritus Professor of Developmental Disability, Department of Psychology, University of Portsmouth, UK samt grundare av DownsEd, Portsmouth, England

Linda Acredolo och Susan Goodwyn (2000) har genomfört en studie finansierad av National Institutes of Health i USA som visar att tecken har en språkutvecklande effekt för ALLA barn.  140 barn med ”normal” språkutveckling som var 11 månader gamla valdes slumpmässigt ut till en tecknande eller icke-tecknande grupp. Barnen kontrollerades med standardiserade språkbedömningsverktyg var fjärde månad upp till tre års ålder. Resultaten av studien visar att barnen som använt tecken, vid två års ålder, hade ett språkligt försprång på ca. fyra månader jämfört med barnen som inte tecknat. Vid tre års ålder pratade de tecknande barnen i genomsnitt som ett barn i fyraårsåldern och hade alltså ett försprång på nästan ett år. Studien visar också att barnen tog in kunskap bättre även senare i sin utveckling.

Förutom att hjälpa barnen att lära sig tala och att ge dem en rivstart i den intellektuella utvecklingen, så upptäckte man genom studien även ett antal andra viktiga fördelar. Teckenkommunikation hos hörande barn

  • minskar frustration och aggressivt beteende
  • hjälper föräldrar och lärare att bli mer uppmärksamma
  • bygger upp förtroende mellan barn och vuxna
  • ger barnet en möjlighet att göra sig förstådd och visa sin kompetens
  • bidrar till en positiv känslomässig utveckling, ger barnet självförtroende och bygger upp självkänslan

Dr. Linda Acredolo, professor Emeritus i psykologi, University of California och Dr. Susan Goodwyn, professor i psykologi, California State University, USA. Båda författare till boken ”Babysigns: How to talk to your baby before your baby can talk”

Studier av grupper av barn med Downs syndrom bl.a av Jon F. Miller (1992) och Kaisa Launonen (2003) visar att barn som tecknar ligger före barn som inte tecknar inom följande utvecklingsområden:

  • tal
  • språk
  • social kompetens
  • motorik

John Clibbens föreläste vid Inte­r­national Conference on Develop­­mental Issues in Down Syndrome, University of Portsmouth (2005). Clibbens påtalar att tecknandet är uppbyggt enligt det talade språket, att teckna har samma ”struktur” som att tala, det vill säga tur­tagning enligt normalt mönster, och kan byggas grammatiskt allteftersom barnets språk­ utvecklas. Användning av tecken gynnar språkutvecklingen, ökar ordförrådet, minskar frustration och gynnar förståelighet. Om man fortsätter med tecken när barnen blir äldre gynnas deras användning av korrekt grammatik.

Dr. John Clibbens, Department of Psychology, University of Plymouth, England

”Det gäller för barnet att tidigt få många kontakter med känslomässigt viktiga personer. Utan dialog med andra människor byggs inte barnets inre värld upp och utan den inre världen har barnet ingenting att kommunicera utifrån.”

Berg-Brodén, M. & Riddersporre, B. (1993) Intervention vid tidiga kontaktstörningar. Interaktionell diagnostik och samspelsbehandling. I Socialmedicinsk Tidskrift, 9-10, 428-435, 432