Bra att tänka på…

Öva dig i att teckna hela tiden och lär dig teckna flytande. Det är mer jobb, men bidrar på ett enkelt sätt till att du blir en god kommunikatör/samtalspartner!

Fyll ständigt på med nya tecken. Det är viktigt att ligga före barnet. Det är ni i omgivningen som måste visa vägen. Barnet kan aldrig fler ord/tecken än sin omgivning.

Vänta in barnet! När du kommunicerar med ditt barn, kom ihåg att vänta på barnets egen respons. Ställ inte flera frågor på en gång, försök att inte bara prata på. Om ditt barn inte pratar eller tecknar – haka på de gånger barnet gör ljud eller använder kroppsspråk. Ge då respons och ”låtsas” att ni har ett samtal med turtagning. Miljön blir inte automatiskt kommunikativ bara för att man använder tecken. Man måste också anstränga sig för att få god kommunikation. Se till så att du och barnet har ögonkontakt, invänta och följ med när barnet tar egna initiativ. Ta varje chans att öka barnets egen vilja att kommunicera.

Undvik att skapa mattor av ljud. Ha till exempel inte radion på i bakgrunden och om kylen surrar jämt kan det vara en god idé att fixa den. Ge barnet en chans att ha det så ljud-lugnt som möjligt så ökar möjligheterna att höra och förstå det som sägs.

Tecken gör det lättare för mottagaren att ta emot ett budskap. Det blir lättare att förstå varandra och att samtala. Bästa sättet att skapa en god kommunikation är att ständigt ha samtal och öva på samspel/turtagning. Men för att utveckla språket behövs också medveten och strukturerad språkträning. Det räcker inte att teckna för att ett barn med språkstörning ska utveckla ett språk. Tecken är verktyg i språkbyggandet.

Inkludera hela nätverket redan från början. Inte bara mamma ELLER pappa, utan båda två. Och syskonen ska också lära sig såklart. Och mormor, farfar, fröknar och kusiner. Alla i barnets närhet ska delta, några ligger före, andra är på barnets nivå och en del kan mindre.

Samtala, spela rollspel (med andra personer eller med dockor) eller spela sällskapsspel. Allt detta är bra för att öva på turtagning och socialt samspel. Det sociala samspelet är nyckeln till hur man gör när man umgås med andra.

Sluta inte med tecken när barnet börjar prata! Det finns många exempel som visar att de barn som börjar prata och ändå fortsätter att vara omgivna av tecken utvecklas i sitt tal snabbare och bättre. Och det finns många exempel som visar att om man slutar att teckna så fortsätter inte talutvecklingen i samma takt.

Genom att väva in tecknandet som en del i all lek för alla barn i en grupp så bidrar du på ett mycket enkelt sätt till att göra de barn som är i behov av tecken delaktiga i leken. Och barnen ges möjlighet att delta utan att de vuxna behöver gå in och tolka.

Arbeta tillsammans! Ställ er frågan: Vad har vi för förväntningar på barnets kommunikation och språk? Fråga er också: VAD behövs för att uppnå förväntningarna? Skriv ner era mål. Jobba sedan tillsammans för att hjälpa barnet att uppnå förväntningarna – och påminn er om målen varje gång ni ses.

Utgå från barnens egna intressen i kommunikationen! Ställ inte så många frågor, vänta på barnets initiativ och haka sen på. Öva DIG i att inte fråga hela tiden. När barnet tar ett initiativ till ett samtalsämne, prova att svara med att berätta något du vet eller tycker om ämnet och vänta sedan in vad barnet säger/tecknar härnäst och fortsätt samtalet på samma sätt.

Hjälp inte barnet med allt hela tiden! Framförallt inte i samspel med andra barn. Försök att få även de andra i barnets omgivning att förstå att de inte ska hjälpa till för mycket. ”Kan själv!” är en viktig del av utvecklingen och bygger upp barnets självförtroende. Ditt barn behöver mål och krav – precis som alla andra.

Många barn i behov av tecken har inte hörselnedsättning, men hör ändå annorlunda. Framförallt i röriga miljöer. Tecken gör det lättare för barnet att höra vad som sägs eftersom barnet också kan se vad som sägs. Tecknandet ökar också koncentrationen/närvaron.